När man inte löser problemet genom att peka finger: tre lärdomar som USA bör dra av sina underskott (och överskott)

‍

Den amerikanska handelsobalansen beror främst på strukturella makroekonomiska faktorer snarare än specifika handelsrelationer. Med ett handelsunderskott som uppgick till 140,5 miljarder dollar i mars 2025 är de viktigaste orsakerna dollarns status som världens reservvaluta, det ihållande gapet mellan USA:s sparande och investeringar, det federala skatteunderskottet och USA:s konsumtionsmönster.

‍

Även om Kina står för en betydande del av underskottet visar en sektorsanalys en mer komplex bild: USA har överskott inom digitala tjänster, medan underskotten är koncentrerade till traditionella tillverkningsprodukter. Trumps senaste tullpolitik har utlöst globala handelsspänningar, men de flesta ekonomer tror inte att de kommer att lösa de underliggande strukturella obalanserna.

‍

Strukturella orsaker till USA:s handelsunderskott

Dollarn som reservvaluta och hög konsumtion

USA:s handelsunderskott har sin grund i grundläggande ekonomiska faktorer som går utöver de bilaterala relationerna. Den amerikanska dollarn står för 58 procent av de globala valutareserverna (2024), vilket skapar en ihållande utländsk efterfrågan som håller valutan stark och gör USA:s export dyrare. Detta"orimliga privilegium" gör det möjligt för USA att enkelt finansiera underskottet genom kapitalinflöden, men skapar också en strukturell tendens till handelsunderskott.

‍

Dessutom kännetecknas den amerikanska ekonomin av lägre sparkvot än sina viktigaste handelspartners. I makroekonomiska termer är handelsunderskottet (NX = X - M) direkt lika med skillnaden mellan inhemskt sparande och investeringar (NX = S - I), vilket tvingar USA att låna från utlandet för att täppa till detta gap.

‍

Stora och ihållande federala budgetunderskott bidrar avsevärt till handelsunderskottet genom fenomenet"dubbla underskott". De senaste regeringarnas finanspolitiska expansion har ökat den samlade efterfrågan, vilket har ökat importen.

‍

Sektoriella skillnader: gapet mellan varor och tjänster

Kontrasten mellan handelsbalanserna för varor och tjänster är skarp. I mars 2025 hade USA ett underskott för varor på 163,5 miljarder dollar och ett överskott för tjänster på 23,0 miljarder dollar. Underskottet för varor har vuxit snabbare än överskottet för tjänster.

‍

I motsats till vad många tror är bilden av teknologisektorn blandad:

• Avancerade tekniska produkter (ATP) uppvisar varierande resultat per undersektor
• IKT-sektorn uppvisar betydande underskott
• Flyg- och rymdindustrin genererar konsekvent det starkaste överskottet
• Elektronik, flexibel tillverkning, avancerade material och försvarsmateriel visar överskott eller balans i handeln

USA behöll en stark komparativ fördel inom digitala tjänster, med en export som genererade 655,5 miljarder dollar 2023, vilket skapade ett handelsöverskott på 266,8 miljarder dollar i denna sektor. Digitala tjänster stod för 64% av USA:s totala tjänsteexport 2023, medan finansiella tjänster och företagstjänster uppvisade de största överskotten.

‍

Europeiska byråkratiska hinder för USA:s handel

Europeiskt regelverk och icke-tariffära handelshinder

Amerikanska företag möter en komplex uppsättning rättsliga hinder som skapar betydande problem när det gäller att få tillträde till EU-marknaden. Ett inkonsekvent regelverk mellan medlemsstaterna skapar svårigheter för amerikanska exportörer på flera viktiga områden:

• Tullförfaranden
• Krav på märkning
• Godkännande av bioteknik inom jordbruket
• Förpacknings- och avfallsregler
• Offentlig upphandling
• Immaterialrättsligt skydd och verkställighet

EU inför ett brett spektrum av icke-tariffära åtgärder som skapar betydande hinder för marknadstillträde, med en högre förekomst av tekniska föreskrifter än i USA, särskilt när det gäller produktstandarder.

‍

Specifika sektorer som påverkas av europeiska hinder

Digitala tjänster och teknik

Den digitala sektorn står inför några av de mest betydande regleringshindren:

• Digital Markets Act (DMA): Inför särskilda skyldigheter för "gatekeeper"-plattformar, vilket främst påverkar amerikanska teknikjättar som Google, Apple, Meta och Amazon
• Digital Services Act (DSA): Skapar utökade krav på innehållsmoderering, transparens och ansvarighet för onlineplattformar
• GDPR: skapar betydande efterlevnadskostnader och har resulterat i oproportionerligt höga böter för amerikanska företag (cirka 1,15 miljarder euro per år mellan 2021-2024)
• Skatter på digitala tjänster: flera EU-länder har infört digitala skatter som främst drabbar amerikanska teknikföretag

Jordbruks- och livsmedelsprodukter

Amerikanska jordbruksexportörer möter betydande hinder på EU-marknaden:

• GMO-restriktioner: Strikta regler för genetiskt modifierade organismer blockerar många amerikanska jordbruksprodukter
• Bestämmelser om bekämpningsmedel: EU förbjuder cirka 72 bekämpningsmedel som godkänts i USA
• Förbud mot tillväxthormoner: Långvarigt förbud mot hormonbehandlat nötkött från USA
• Förbud mot "klorerad kyckling": Förbud mot fjäderfä som sköljts med antimikrobiella behandlingar är vanligt i USA
• Skyddade geografiska beteckningar: EU:s skydd av livsmedelsnamn (t.ex. parmesanost, champagne) hindrar amerikanska producenter från att använda vanliga livsmedelsbeteckningar

Läkemedel och medicintekniska produkter

• Förordningen om medicintekniska produkter (MDR): Skapade betydande kostnader för efterlevnad, med cirka 15.000 medicintekniska produkter som drogs tillbaka från EU-marknaden
• Flaskhalsar vid certifiering: begränsad kapacitet hos anmälda organ skapade förseningar och ökade kostnader (certifieringsavgifter på i genomsnitt 100 000 USD jämfört med 6 493 USD för FDA)
• Krav på kliniska data: Olika standarder för kliniska bevis mellan USA och EU

USA:s handelsrelationer med viktiga partner

Europeiska unionen

Handelsrelationen mellan USA och EU är fortfarande den största bilaterala handels- och investeringsrelationen i världen, trots den senaste tidens spänningar:

• Total bilateral handelsvolym: Cirka 975,9 miljarder USD i varuhandel år 2024
• USA:s handelsunderskott för varor: 235,6 miljarder dollar 2024, en ökning med 12,9 % jämfört med 2023
• Handel med tjänster: USA hade ett överskott i handeln med tjänster med EU på omkring 100 miljarder dollar 2024, vilket delvis uppvägde underskottet i handeln med varor

Handelsrelationerna mellan USA och EU kännetecknas för närvarande av betydande spänningar:

• Tullar april 2025: Den 2 april 2025 ("befrielsedagen") införde USA en tull på 10% på praktiskt taget all import, med tilläggstullar på 25% på stål, aluminium och bilar
• EU:s svar: Europeiska kommissionen inleder WTO-tvist om USA:s tullar och offentliggör potentiella motåtgärder mot import från USA för 107,4 miljarder dollar
• Status för förhandlingarna: För närvarande i en förhandlingsperiod, där USA upphäver genomförandet av ytterligare "ömsesidiga tullar" i 90 dagar (fram till början av juli 2025)

Storbritannien och nyligen ingånget handelsavtal

Den 8 maj 2025 tillkännagav USA och Storbritannien ett nytt handelsavtal, med den formella titeln"Economic Prosperity Deal". Detta är det första bilaterala handelsavtalet under den nuvarande amerikanska administrationen. Viktiga bestämmelser är bland annat:

• Bibehållande av bastullsatsen: USA kommer att bibehålla bastullsatsen på 10% på de flesta brittiska importvaror
• Lättnader för fordonsindustrin: USA:s tullar på brittiska bilar sänks från 27,5% till 10%, med en kvot på 100.000 fordon per år
• Stål och aluminium: Avskaffande av 25-procentiga tullar på brittisk stål- och aluminiumexport till USA
• Tillträde för jordbruksprodukter: Utökat marknadstillträde för amerikanska jordbruksprodukter, särskilt nötkött och etanol

Handeln mellan USA och Storbritannien är betydande:

• Total handelsvolym: Cirka 148 miljarder USD i varuhandel 2024
• Investeringsrelation: Investeringsrelationen mellan Storbritannien och USA är en av de största i världen, med amerikanska utländska direktinvesteringar i Storbritannien på 851,4 miljarder USD 2023

Kanada

Relationen mellan USA och Kanada utgör ett av de största bilaterala handelspartnerskapen i världen:

• Total bilateral handel: Cirka 784 miljarder USD år 2024, med daglig gränsöverskridande handel värderad till 3,6 miljarder USD
• USA:s handelsunderskott för varor: 11,3 miljarder USD i januari 2025, men underskottet varierar kraftigt från månad till månad
• Dominerande energihandel: Energihandeln mellan USA och Kanada uppgick till totalt 198,2 miljarder USD 2023
• Kanada står för 60 procent av USA:s import av råolja och levererar över 4 miljoner fat per dag till 2023

Trots USMCA-bestämmelserna införde president Trump 25% tullar på de flesta kanadensiska importvaror (10% på energi) i mars 2025, med ett undantag för USMCA-kompatibla varor som beviljades fram till den 2 april 2025.

‍

Latinamerika

Mexiko

Mexiko har under de senaste åren blivit USA:s största handelspartner totalt sett:

• USA:s totala handel med varor: Beräknas uppgå till 839,9 miljarder dollar 2024
• USA:s handelsunderskott för varor: 171,8 miljarder USD 2024, en ökning med 12,7 % jämfört med 2023
• USA:s viktigaste exportvaror: Elektriska maskiner, maskiner, energiprodukter, fordon och plast
• USA:s huvudsakliga import: Fordon, maskiner, elektriska maskiner och medicintekniska produkter

Brasilien

• USA har haft ett handelsöverskott med Brasilien sedan 2008, som når 253 miljoner dollar 2024 på mer än 80 miljarder dollar i bilateral handel
• USA hade ett överskott i tjänstehandeln med Brasilien på 18,35 miljarder US-dollar 2023

Colombia

• USA:s handelsöverskott för varor med Colombia uppgick till 1,3 miljarder dollar 2024
• USA:s jordbruksexport ökade med över 235 % till rekordhöga 3,7 miljarder USD 2023 sedan genomförandet av CTPA 2012

Singapore och Hong Kong

USA har starka handelsförbindelser med båda de asiatiska finanscentrumen, som kännetecknas av handelsöverskott.

Singapore

• Total bilateral handelsvolym: Cirka 89,2 miljarder USD år 2024
• USA:s handelsöverskott i varor: 2,8 miljarder dollar med Singapore 2024, en ökning med 84,8% jämfört med 2023
• Viktiga sektorer: Avancerad elektronik, halvledare, komponenter för flyg- och rymdindustrin, läkemedel
• Singapore fungerar som en port till Sydostasien, en viktig ingångspunkt till ASEAN-marknaden med över 670 miljoner konsumenter

Hong Kong

• Bilateral handelsvolym: cirka 60,3 miljarder USD år 2023
• USA:s handelsöverskott i varor: 21,9 miljarder dollar med Hongkong 2024
• Nyckelsektorer: Halvledare, flygplansutrustning, jordbruksprodukter, lyxvaror
• Hongkong fortsätter att vara en viktig handelsplats för handeln mellan USA och Kina, trots den senaste tidens geopolitiska spänningar

Framtidsutsikter och konsekvenser av tullpolitiken

Trump 2025-tullar och inledande effekter

Trump-administrationen införde en tullstruktur med flera nivåer 2025:

• Allmän tull på 10% på all import, med verkan från och med den 5 april 2025
• Landbaserade "ömsesidiga" tullar på 11-50 % på specifika länder med handelsunderskott gentemot USA
• Kina-specifika räntor på totalt 145% (basränta 20% plus tilläggsränta 125%)
• Europeiska unionen inför en tull på 20%.
• 25% tullar på all import från Mexiko och Kanada som inte överensstämmer med USMCA
• Sektorsvisa tullar: 25% på bilar och bildelar; 25% på stål och aluminium

De första ekonomiska effekterna visar:

• Intäktsgenerering: Initiala beräkningar tyder på att tullarna kommer att generera 200-300 USD per amerikanskt hushåll årligen
• Marknadsvolatilitet: Betydande nedgångar på marknaden efter större tillkännagivanden om tullar
• Avbrott i leveranskedjan: Företag rapporterar avbeställningar av order och avbrutna leveranser
• Prisökningar: Första tecknen på prisökningar i berörda sektorer, särskilt bilar

Alternativa strategier för att hantera handelsobalanser

Ekonomiska experter identifierar flera alternativa metoder för att hantera handelsobalanser som går utöver tullar:

Ta itu med gapet mellan sparande och investeringar

• Minska det federala budgetunderskottet: En finanspolitisk konsolidering skulle naturligtvis öka det inhemska sparandet
• Uppmuntra privat sparande: En politik som uppmuntrar till ökat familje- och företagssparande kan bidra till att minska klyftan

Exportfrämjande och konkurrenskraft

• Exportfrämjande åtgärder: Utöka exportfinansieringen och minska regelhindren
• Infrastrukturinvesteringar: Modernisering av hamnar, transportnät och digital infrastruktur

Hantering av valuta- och kapitalflöden

• Växelkurssamordning: Samarbete med handelspartner för att hantera valutaförskjutningar
• Hantering av internationella kapitalflöden: Politiska åtgärder mot spekulativa kapitalflöden

Sektoriella effekter av nuvarande tullpolitik

Effekterna av Trumps tullpolitik varierar kraftigt mellan olika ekonomiska sektorer:

Fordonsindustrin

• Produktionsstopp: Företag som Stellantis och Nissan har stoppat produktionen vid fabriker i Kanada och Mexiko
• Prisökningar: Cox Automotive uppskattar prisökningarna till 2.000-4.000 dollar per fordon
• Försäljningsprognoser: Prognoserna tyder på en minskning av den årliga fordonsförsäljningen med 1-2 miljoner i USA

Tillverkning

• Blandade effekter: Vissa inhemska producenter kan dra nytta av tullskyddet, medan de som är beroende av importerade insatsvaror får högre kostnader
• Utmaningar vid omlokalisering: En undersökning av CNBC:s leverantörskedja visade att kostnaderna fortfarande är det största hindret för omlokalisering

Jordbruk

• Exportutmaningar: Handelspartners vedergällningstullar riktar sig särskilt mot USA:s jordbruksexport
• Prispress: Jordbrukssektorn står inför både högre insatskostnader för utrustning och material och potentiella förluster av exportmarknader

FAQ: Råd till amerikaner (och andra) om handelsunderskottet

‍

1. Varför ska vi sluta skylla vårt handelsunderskott på Kina?

USA:s handelsunderskott beror främst på strukturella makroekonomiska faktorer: dollarns status som världens reservvaluta, den låga inhemska sparkvoten och det ihållande underskottet i de federala finanserna. Kina står bara för en del av det totala underskottet. Dessutom har USA handelsöverskott med många länder, däribland Hongkong och Singapore. Att ta itu med dessa strukturella obalanser skulle vara mycket mer effektivt än att peka finger åt ett enda land, eller alla.

‍

2. Hur kan vi bättre utnyttja våra kommersiella styrkor?

USA utmärker sig inom digitala tjänster, flyg- och rymdindustrin och andra sektorer med avancerad teknik, och genererar betydande handelsöverskott inom dessa områden. I stället för att försöka få tillbaka traditionella tillverkningsindustrier där vi har förlorat konkurrensfördelar bör vi investera i utbildning, infrastruktur och forskning som stärker dessa styrkeområden. Innovation, inte skydd, har historiskt sett varit USA:s största styrka.

‍

3. Bidrar tullar verkligen till att minska handelsunderskottet?

Historia och ekonomiska bevis tyder på att så inte är fallet. Tullar kan tillfälligt minska viss import, men de leder i allmänhet till motåtgärder som skadar vår export. Dessutom tar de inte itu med de grundläggande orsakerna till underskottet, såsom gapet mellan besparingar och investeringar. 2025 års tullar har redan lett till betydande globala motåtgärder, vilket skadar många amerikanska exportorienterade industrier, särskilt jordbruk och digitala tjänster.

‍

4. Vad är ett smartare sätt att hantera europeiska handelshinder?

I stället för att reagera med tullar på europeiska byråkratiska hinder (som GDPR, Digital Markets Act eller jordbruksrestriktioner) är det mer kostnadseffektivt att fortsätta med riktade förhandlingar för att skapa ömsesidigt erkända "likvärdiga regelverk". Detta tillvägagångssätt har fungerat väl inom t.ex. finansiella tjänster och skulle kunna utvidgas till andra områden. Dessutom kan gemensamma internationella standarder utvecklas inom framväxande sektorer som AI, där globala regler fortfarande är under utarbetande.

‍

5. Hur kan vi bättre balansera dollarfördelen med vår handelspolitik?

Dollarn som världens reservvaluta erbjuder enorma fördelar: lägre räntor, likvida finansmarknader och geopolitiskt inflytande. Dessa fördelar uppväger delvis kostnaderna för handelsunderskottet. Det går att föra en politik som bibehåller fördelarna med dollarn samtidigt som de negativa sidoeffekterna minimeras, t.ex. genom mer omfattande valutaswapavtal med handelspartner eller samordnade mekanismer för valutastabilisering med andra stora ekonomier.

‍

6. Vilken inhemsk finanspolitik kan bidra till att minska handelsunderskottet?

En minskning av det federala budgetunderskottet skulle naturligtvis öka det inhemska sparandet och minska behovet av utländskt kapital och därmed handelsunderskottet. Politiska åtgärder som stimulerar privat sparande, t.ex. skattereformer som belönar långsiktiga investeringar i stället för omedelbar konsumtion, skulle ha en liknande effekt. Införandet av mervärdesskatt (moms) i stället för omsättningsskatt, som många handelspartner har infört, skulle kunna bidra till att jämna ut konkurrensvillkoren.

‍

7. Hur kan vi utveckla mer produktiva handelsrelationer med våra grannländer?

Kanada och Mexiko är bland våra viktigaste handelspartner. I stället för att införa tullar som destabiliserar integrerade leveranskedjor bör vi fördjupa den nordamerikanska ekonomiska integrationen för att skapa ett mer globalt konkurrenskraftigt block. Detta skulle kunna omfatta gemensamma standarder för framväxande sektorer, förbättrad gränsöverskridande infrastruktur och gemensamma forsknings- och utvecklingsinitiativ inom strategiska sektorer som halvledare och ren energi.

‍

8. Vilka lärdomar kan vi dra av handelsavtalet med Storbritannien?

Economic Prosperity Deal mellan USA och Storbritannien visar att betydande handelsmedgivanden kan uppnås genom målinriktade förhandlingar snarare än generella tullhot. Denna modell med sektorsspecifika avtal, snarare än svårförhandlade övergripande handelsavtal, skulle kunna kopieras med andra partner. Dessutom visar bibehållandet av den 10-procentiga bastullsatsen i det brittiska avtalet att tullpåverkan kan vara användbar när den används strategiskt.

‍

9. Hur bör vi tänka om när det gäller våra globala leveranskedjor?

Motståndskraft är lika viktigt som effektivitet. I stället för en "allt eller inget"-strategi med reshoring bör vi sträva efter "friendshoring" genom att diversifiera leveranskedjorna bland pålitliga allierade. Detta tillvägagångssätt minskar sårbarheten utan att helt offra komparativa fördelar. Riktade åtgärder som CHIPS Act för halvledare har visat att incitament kan vara mer effektiva än tullar när det gäller att ställa om leverantörskedjor för strategiska sektorer.

‍

10. Vilken är den bästa strategin för att komma till rätta med globala icke-tariffära handelshinder?

Icke-tariffära hinder, såsom tekniska föreskrifter och krav på efterlevnad, hindrar ofta USA:s export mer än traditionella tullar. Vi bör stärka vårt engagemang i internationella organisationer som fastställer globala standarder och se till att våra perspektiv är representerade. Parallellt bör vi utöka stödet till små och medelstora företag för att navigera i komplexa utländska regelverk, eventuellt genom förbättrade exportrådgivningstjänster och digitala lösningar.

‍

11. Hur kan vi förbättra konkurrenskraften för vår export?

Förutom bättre handelspolitik behöver vi betydande inhemska investeringar för att förbättra produktiviteten. Detta omfattar modernisering av fysisk infrastruktur (hamnar, flygplatser, järnvägar), utveckling av digital infrastruktur (bredband, 5G), investeringar i STEM-utbildning och yrkesutbildning samt främjande av innovation genom offentlig finansiering av grundforskning. En kvalificerad arbetskraft och modern infrastruktur är avgörande för exportkonkurrenskraften i en alltmer teknisk global ekonomi.

‍

12. Hur ser framtiden ut för den globala ekonomin efter tullarna 2025?

Ett mer regionaliserat handelssystem kommer sannolikt att växa fram, med geopolitiskt anpassade handelsblock. USA har en möjlighet att leda ett block av marknadsorienterade ekonomier som bygger på gemensamma principer. För att göra detta på ett effektivt sätt bör vi balansera nationella ekonomiska intressen med ett konstruktivt globalt ledarskap, och undvika både extrem protektionism och urskillningslös globalism. Handel bör ses som ett instrument för delat välstånd, inte som ett nollsummespel.

‍

Slutsats

USA:s handelsobalans beror på flera sammanhängande strukturella faktorer snarare än bilaterala handelsrelationer eller specifika politiska åtgärder. Dollarns ställning som reservvaluta, det ihållande sparande-investeringsgapet, budgetunderskotten och konsumtionsmönstren skapar en makroekonomisk miljö som gynnar handelsunderskott.

‍

Även om USA visar styrka i tjänsteexporten, särskilt inom digitala tjänster, är dessa överskott inte tillräckliga för att kompensera för ihållande underskott i varuhandeln. Den senaste tidens tullpolitik kan komma att omforma vissa aspekter av USA:s handel och potentiellt främja vissa inhemska industrier, men deras förmåga att avsevärt minska det totala handelsunderskottet är fortfarande tveksam utifrån historiska erfarenheter och ekonomiska fundamenta.

‍

För att komma till rätta med handelsunderskottet skulle det krävas grundläggande förändringar av flera strukturella ekonomiska faktorer, däribland finanspolitik, sparkvot, växelkursmekanismer och modeller för komparativa fördelar. Kortsiktiga politiska åtgärder som uteslutande inriktas på bilaterala handelsförbindelser kommer sannolikt inte att åtgärda de underliggande strukturella orsakerna till USA:s ihållande handelsunderskott.