Förhållandet mellan artificiell intelligens och demokrati är varken linjärt eller enkelriktat, utan snarare en sammanvävning av motstridiga krafter som samtidigt förstärker och undergräver grunderna för den demokratiska processen.
AI har på ett genomgripande sätt förändrat det offentliga rum där den demokratiska debatten äger rum. Denna förändring går långt utöver den enkla frågan om desinformation. Vi bevittnar en fragmentering av den kollektiva informationsupplevelse som historiskt sett har varit en grundläggande förutsättning för moderna demokratier.
När olika medborgare lever i radikalt olika informationsverkligheter som struktureras av rekommendationsalgoritmer, försvinner den gemensamma grund som krävs för en demokratisk dialog.
Samtidigt som AI har mångfaldigat de tillgängliga informationskällorna har den paradoxalt nog också urholkat de demokratiska samhällenas förmåga att nå samförstånd om vad som utgör "fakta". Denna epistemiska erosion utgör en djupare och mer lömsk utmaning än att bara sprida falska nyheter.
Demokratierna står inför ett grundläggande dilemma: beslut om AI kräver extremt specifik teknisk expertis, men att överlåta dessa beslut uteslutande till experter innebär att de avlägsnas från den demokratiska processen. Det finns således en olöst spänning mellan den demokratiska principen (beslut som fattas av och för medborgarna) och behovet av specialistkompetens.
Denna spänning förvärras av det faktum att alltmer komplexa AI-system är ogenomskinliga inte bara för vanliga medborgare, utan ibland även för de experter som utvecklar dem. Hur ska demokratisk kontroll kunna fungera när de instrument som ska styras är svårbegripliga för människor?
Politisk mikromålgruppering med hjälp av AI har blivit alltmer sofistikerad i dagens valkampanjer. AI-system analyserar stora datamängder om väljare för att skapa mycket personligt anpassade politiska budskap. Bara säkerhet
Forskning visar att personlighetsinriktade, AI-genererade politiska annonser är betydligt mer övertygande än generiskt innehåll. PubMedNih
Skalan och effektiviteten hos AI gör det möjligt för kampanjer att generera anpassat innehåll för miljontals väljare samtidigt, vilket gör mikromålgruppering mycket mer genomförbart och kostnadseffektivt än någonsin tidigare. Politisk marknadsförareCSET
Nya studier visar att AI-förstärkta kampanjverktyg kan identifiera psykologiska sårbarheter hos väljare och skapa budskap som utnyttjar dessa egenskaper. OUPAkademiskTeknikInformerad
De demokratiska aspekterna är betydande:
Röstningssystem och valinfrastruktur påverkas också av AI, på både positiva och negativa sätt:
AI innebär både möjligheter och utmaningar för det demokratiska deltagandet:
AI förändrar inte bara formerna för den demokratiska debatten, utan omstrukturerar på djupet maktförhållandena i samhället. Kontrollen av AI-infrastrukturer utgör nu en form av makt som är jämförbar med, om inte överlägsen, den som traditionellt utövas av demokratiska institutioner som parlament.
Vi bevittnar en förskjutning av beslutsmakten från offentliga institutioner som står under demokratisk kontroll till privata enheter som verkar enligt andra logiker. Denna förflyttning av makt sker ofta osynligt, genom att beslut successivt delegeras till automatiserade system som arbetar enligt parametrar som inte alltid är transparenta eller demokratiskt fastställda.
AI håller på att förändra själva konceptet med demokratiskt deltagande. Å ena sidan erbjuder den verktyg för mer direkta och deltagande former av demokrati, å andra sidan introducerar den nya kognitiva och tekniska hinder för tillgång. I denna process omdefinieras också värdet av individuella åsikter: hur kan man, i ett sammanhang med ökande algoritmisk personalisering, skilja mellan autentiskt personliga preferenser och sådana som induceras av rekommendationssystem?
Denna ambivalens visar sig också i AI-assisterade deliberationssystem: de kan göra komplexa beslutsprocesser mer tillgängliga, men de riskerar också att förenkla frågor som skulle kräva mer djupgående offentlig reflektion.
Traditionella demokratiska institutioner, som skapades i en fördigital tidsålder, har svårt att anpassa sig till den hastighet som den tekniska innovationen medför. Denna tidsmässiga asynkronitet mellan den snabba utvecklingen av AI och den långsammare takten i de demokratiska processerna skapar ett styrningsvakuum som riskerar att fyllas av icke-demokratiska beslutsmekanismer.
Utmaningen är inte bara att reglera AI genom befintliga institutioner, utan att ompröva dessa institutioner så att de passar in i en tid då artificiell intelligens blir alltmer central i sociala, ekonomiska och politiska processer.
För att hantera dessa utmaningar måste en ny syn på demokratiskt medborgarskap utvecklas som inbegriper en medvetenhet om AI:s roll. Detta innebär att man måste övervinna både den naiva teknikoptimism som ser AI enbart som en möjlighet till demokratisk förbättring och den pessimism som ser AI enbart som ett hot.
Istället krävs det att man utvecklar en medborgerlig läskunnighet som innefattar förmågan att kritiskt utvärdera algoritmernas inflytande, att medvetet delta i debatter om komplexa tekniska frågor och att kräva transparens och ansvarsskyldighet från dem som utvecklar och implementerar AI-system med betydande sociala konsekvenser.
I slutändan är förhållandet mellan AI och demokrati inte förutbestämt av tekniken i sig, utan kommer att bero på vår kollektiva förmåga att föreställa oss och konstruera institutioner, normer och praxis som gör det möjligt att rikta den tekniska utvecklingen mot att stärka snarare än att urholka grundläggande demokratiska värden.
AI kan öka det demokratiska deltagandet genom att göra myndighetsinformation mer tillgänglig, möjliggöra flerspråkigt deltagande, analysera allmänhetens synpunkter i stor skala och personanpassa upplevelser av medborgarengagemang.IeeeOECD-evenemang Till exempel kan AI-förbättrade översättningstjänster göra det möjligt för språkliga minoriteter att delta mer fullständigt i demokratiska processer, ECNL, medan dataanalysverktyg kan hjälpa regeringar att identifiera och ta itu med ojämlikheter i tillhandahållandet av offentliga tjänster. Nextcity + 2
De mest betydande riskerna inkluderar: spridning av övertygande felaktig information och deepfakes som undergräver delade fakta; manipulation genom mikromålriktat politiskt innehåll; OUPAcademicMediaengagement algoritmiska fördomar som utesluter vissa grupper från demokratiska processer; och säkerhetssårbarheter i valinfrastruktur. Sage Journals + 5 Forskning visar att dessa risker inte bara är teoretiska - studier dokumenterar den övertygande kraften hos AI-genererat politiskt innehåll som är anpassat till individuella psykologiska profiler. PubMed + 2
Effektiva regleringsmetoder omfattar: obligatoriska informationskrav för AI-genererat politiskt innehåll, begränsningar av vilka typer av personuppgifter som kan användas för politisk mikromålgruppering, oberoende tillsynsmekanismer för att övervaka kampanj-AI-system och offentliga utbildningsinitiativ för att öka väljarnas medvetenhet om AI-förstärkta övertalningstekniker. PBS + 4 EU:s AI-lag är ett exempel på ett riskbaserat regelverk som specifikt behandlar användningen av AI i demokratiska processer. Europa + 2
Medborgarna bör ha stora möjligheter att forma styrningen av AI genom deltagandemekanismer som medborgarförsamlingar, offentliga samråd och kontinuerliga processer för att engagera intressenter. Brookings Research visar att engagemang av olika intressenter under hela AI-livscykeln leder till mer tillförlitliga system som bättre återspeglar samhällets värderingar. Adalovelaceinstitute + 13 Framgångsrika modeller som Camden Data Charter visar hur medborgarnas deltagande kan skapa etiska ramar för användningen av AI i offentliga tjänster. Oecd
Skyddsstrategier inkluderar: implementering av robusta cybersäkerhetsåtgärder som multifaktorautentisering; utbildning av valförrättare för att känna igen AI-förstärkta nätfiskeförsök; utveckling av system för att identifiera och motverka AI-genererad felaktig information om röstning; Sophos News upprättande av verifieringsprocesser för officiell valkommunikation; och skapande av redundanta system för kritisk valinfrastruktur. ABC News + 2 Cybersecurity and Infrastructure Security Agency (CISA) tillhandahåller specifika riktlinjer för valförrättare för att minska riskerna med AI. CisaCisa
AI kan förändra relationerna mellan medborgare och myndigheter genom att möjliggöra mer individanpassade offentliga tjänster, skapa nya kanaler för medborgardeltagande, automatisera vissa myndighetsfunktioner och potentiellt förändra maktdynamiken i demokratiska system. EffOECD Riktningen för denna omvandling beror till stor del på styrningsval, om AI implementeras på sätt som ökar det demokratiska ansvarsutkrävandet eller koncentrerar makten till tekniska system med begränsad tillsyn. ScienceDirect + 2
Internationellt samarbete är avgörande för att fastställa gemensamma standarder, förhindra fragmentering av lagstiftningen, hantera gränsöverskridande effekter av AI och främja anpassning till demokratiska värden i utvecklingen av AI. Oecd + 2 OECD:s AI-principer utgör en modell för internationell samordning och tillhandahåller ett gemensamt ramverk som antagits av 47 jurisdiktioner globalt, samtidigt som det ger utrymme för flexibilitet för nationell implementering. OecdBrookings
För att säkerställa att AI gynnar demokratin krävs: proaktiva värdebaserade styrningsramar, meningsfulla krav på transparens och ansvarsskyldighet, deltagande metoder för AI-utveckling och reglering, investeringar i digital kompetens, skydd av grundläggande rättigheter i AI-applikationer och mekanismer för att hålla AI-system och deras utvecklare ansvariga. Eff + 4
Det finns belägg för att föregripande styrning är mer effektiv än reaktiv reglering. OecdBrookings
AI innebär både betydande möjligheter och utmaningar för globala demokratiska system. Vår omfattande granskning visar på flera viktiga slutsatser:
.svg)
.svg)
.svg)
.jpeg)
.jpeg)